när jag vaknar uppochner,
och alla väggar skriker
att jag trampar i klaver.
Då är det sant att jag slant
och knappast har nåt briljant att försvara.
Men för min egen del
behövs det ingen panel
för att få mig att förstå att jag har gjort nåt fel.
Nej, det behövs knappast sägas,
det kan huvudvärken själv förklara.
kan va sämste iden ever, att somna i soffan hela jävla kvällen. Hur ska jag nu kunna sova?! Ligger här och funderar på helt onödiga och värdelösa saker istället. Eller, egentligen inte kanske. Men eftersom jag aldrig gör som jag tänker, utan precis tvärt om, blir det ju liksom helt meningslöst :) Slutsatts; jag är en vandrande liten katastrof. Men det fina är att ni tycker om mig ändå och det älskar jag er för!
Även passat på att längta tillbaks lite till spanienresan i somras..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar